Mitt tredje decennie
Gott Nytt År!
Vet att ni säkert redan är urlessa på konceptet men tycker faktiskt att det är på sin plats att sammanfatta de senaste 10 åren som gått. Så här kommer min korta 10-talskrönika.
2011: Mamma hade cancer och mina föräldrar skiljdes. Hade en valp i ca tre veckor. Tentade ekonomistyrningen 3 ggr. Upptäckte magin med Ellen. Bilade i Europa och fick med vägglöss hem. Gick på bio ofta.
2012: Var gräsänka i 6 månader, tog min kandidatexamen, fick mitt första riktiga jobb, blev uppsagd från mitt första riktiga jobb. Firade både midsommar och nyår i en sommarstuga längs Höga Kusten.
2013: Fyllde 25, hade fiskdamm och hamnade i slagsmål på McDonalds. Flyttade till lägenhet med öppen spis, skrapade tapet, började mitt andra och tredje riktiga jobb, på samma ställe. Firade mammas 50-årsdag på spa i Polen. Föll för grupptrycket och skaffade smartphone.
2014: Utforskade hemmaplan, förlorade en vän, gick på bal, firade midsommar vid jägarbryggan, bytte jobb och gick sönder, blev jagad på en strand i Marocko. Hittade tillbaka till dansen.
2015: Såg norrsken, fastnade på en flygplats i Kroatien med 32 000 pensionärer, spenderade midsommarafton i en operationssal, på uppvak och på MAVA. Åkte limousine från England till Sverige på 6 dagar, sa upp mig, började jobba i Karlsborg.
2016: Vann vietnamesisk bingo, blev fantastiskt firad på min födelsedag, separerade, åkte till centralamerika över påsk, flyttade till en lägenhet med inglasad balkong, renoverade lägenhet, tittade på alla säsonger av gilmore girls och var besatt av Skam. Blev kär, farmor dog, firade min första hemvändarkväll i Enköping.
2017: Var trasig, åkte på otroligt spontana weekendresor, kom till insikt, planerade, förlorade en vän, planerade, firade 30-årsdagar i Vegas, planerade, packade, flyttade och åkte.
2018: Volontärjobbade i Tanzania och i Ecuador, vandrade i Himalaya, dök på Bali, lärde mig köra moped, lärde mig köra på fel sida, älskade Nya Zeeland (igen!), körde spårvagn i San Francisco, hittade en oas i Peru, slickade marken i Bolivia och drack mojitos på Kuba. Spenderade sommaren med att krama alla mina vänner och hösten med att jobba häcken av mig.
2019: Mormor dog, återupptäckte naturen, åkte på riksmöte, tågluffade i en annan del av Europa. Dansade massor och grät en del.
10-talet har gett mig livslånga vänskaper, kärlek och sorg, 28 nya länder och 2 nya kontinenter. Jag har sett den sista av en generation lämna oss men fått otaligt många nya händer att hålla. Jag har planerat fester och varit på bröllop. Jag har drömt mig bort och levt i nuet. Jag har tänjt på gränserna och utmanat både kropp och själ. Jag har tappat bort mig själv flera gånger och hittat mig igen minst en gång till. Jag har lärt mig massor. Jag har sovit alldeles för lite.
Om jag får önska, som jag känner just nu, skulle nästa decennie kunna få bli lite lugnare men framförallt innehålla färre tårar. Känner jag mig själv lär dock 20-talet bli oväntat, fantastiskt och precis helt galet. För som en klok person sa i slutet av 2019:
”livet är ett race, inte ett jävla genrep”
