bucketlistlife.blogg.se

What would you do, if you weren't afraid?

Flygplatser

Publicerad 2018-04-18 10:00:00 i Allmänt, Resa,

Flygplatser fascinerar mig. Plan som lyfter. Det där nervösa uttrycket i någons ansikte där jag låtsas att de tror att de har glömt passet hemma. Kanske handlar det lite om rädsla egentligen, inte alla tycker att det är bekvämt att färdas flera tusen meter upp i luften utan kontroll på vad som händer. Jag tycker det är fantastiskt! Alltså inte det där när kroppen går sönder av att ha suttit still alldeles för länge och benen är så svullna att det känns som att man går på stolpar. Inte det där när flygen är försenade och man vandrar runt planlöst på en folktom flygplats utan öppna restauranger eller butiker för att fördriva tiden fullt medveten om att man kommer fram mitt i natten, aptrött, och inte ens har boende bokat. Jag älskar förväntan. Äventyret och de nya platserna. Jag älskar att titta på folk och försöka komma underfund med deras historia! Vart de har varit och vart de är på väg. Ibland får jag veta och ibland inte. 

Flygplatser är början och slut. Hej och hejdån. Glädje och sorg. Flygplatser handlar om möten. Möten med nya människor, nya platser. Att lämna en plats och befinna sig hundratals mil bort några timmar senare. Att lämna det välkända och bekväma för något främmande och nytt. Det handlar om förändring. När jag har varit borta är jag aldrig samma person när jag kommer hem. Jag blir starkare, tror mer på mig själv och vet vad jag går för. Jag utvecklas och förstår mer av världen och människorna omkring mig. Jag blir en förstärkt version av mig själv, en Sara 2.0.

”Of all the books in the world, the best stories are found between the pages of a passport”

Nya Zeeland i siffror

Publicerad 2018-04-17 17:32:00 i Allmänt, Bucketlist, Nya Zeeland, Resa,

2 nätter hos Lucy varav en i en skålformad bäddsoffa och en på en luftmadrass
4 bilar hyrda
5 nya sorters choklad provade
6 grader kallt som lägst (kl 5 på morgonen på väg mot Tongariro)
7 nätter på AirBnB
8 pajer (dvs 4 var) uppätna
10 ggr per dag (minst) har vi saknat ord när vacker, svindlande, magisk, förkrossande och fantastisk inte räckt till
15 nätter på hostel av varierad kvalité
17,5 mil registrerade i min stegräknarapp
18 körlåtar intensivt övade på
22 grötfrukostar och en grötmiddag (kommer ta ett tag innan jag blir sugen på havregrynsgröt igen)
4 874 kilometer körda på vänster sida (kan dra ett stort streck över den punkten på listan nu)
antal får vi sett (det är omöjligt att räkna, de är överallt)

 Några av de fina fluffiga fåren som springer runt på de mjuka bulliga kullarna.

Lärdomar från Nya Zeeland;

  • Ta god tid på dig för att ta dig från punkt A till punkt B.
  • Det är inte så svårt att köra på vänster sida som man kan tro.
  • Resan är målet, det kan finnas ett äventyr runt nästa krök, våga svänga av.
  • Vingårdar är ett bra koncept.
  • Ta hand om naturen, den kommer finnas här bra mycket längre än du.

Tips till Nya Zeeland (om det är någon som lyssnar)

  • Det behövs någon form av landstäckande workshop i hur omkörningsfilen ska användas.
  • Om ni ska envisas med att ha 100 km/tim som hastighetsgräns på en väg med mötande trafik, installera räcken.
  • Blandare till kranen både i kök och badrum är en fyndig uppfinning som används flitigt världen över.
  • I övrigt, you're great, keep up the good work!

Ca 4 veckor på Nya Zeeland och schablonbudgeten har spruckit varje dag. Det är tur att jag var medveten om det från början och låg på plus från mina tidigare 3 månader. Tänker inte låta det gå 10 år till nästa gång men eftersom det känns som att jag vill återvända till vartenda land jag besöker under den här resan får jag ta och dela upp det och kanske ta ett land per år framöver. Skönt att vi har möjlighet till semesterväxling på jobbet numera!

För dig som tänker, jag skulle vilja åka MEN det är så långt, MEN det är så dyrt, MEN är det verkligen värt det? DET ÄR VÄRT DET! Kan inte prata mig nog varm om det här landet, om människorna, om naturen, om upplevelserna. Om det någonsin blir fler koordinater på min tatuering hade jag inte blivit förvånad om de leder hit.

E noho rā, ka hoki ahau! (rätt på māori men blir såklart en lite rolig översättning via google translate, roa er gärna med det ni som har lust)

 

Nordligaste nordön

Publicerad 2018-04-17 12:56:03 i Allmänt, Bucketlist, Nya Zeeland, Resa,

Har inte riktigt vetat vad jag ville göra med mina sista dagar mer än att jag ville hinna andas lite och få ett eget avslut innan jag kastar mig iväg på nästa äventyr så jag har pendlat mellan flera olika alternativ. Bestämde mig till slut kvällen innan Maja åkte och för att inte få storstadsångest lämnade jag Auckland samma kväll som jag lämnade henne på flygplatsen och åkte norrut. Det kändes märkligt tomt i bilen utan henne men jag drog igång musik och sjöng för full hals stora delar av vägen. Enligt min GPS skulle det ta ca 2,5 timme att köra till Bay of Islands och Paihia. Det tog 4 timmar och 20 minuter.. och jag hann precis till mitt hostel innan receptionen stängde för kvällen. Är verkligen ett fan av gps-appen annars, den är makalös och innehåller i princip allt jag har behövt någonsin hittills, men när det gäller vägarna på Nya Zeeland fungerar den lite som klockan på tvättmaskinen de där sista 3 minuterna innan den är klar. Hann tänka mer än en gång på vägen upp att jag säkert kunde bädda i baksätet på bilen på något bekvämt sätt så att jag ändå hade lyckats sova men som tur var så slapp jag och fick till och med en nedre säng vilket annars aldrig händer när man kommer sent.

Från Paihia går det färjor över sundet till Russell som är Nya Zeelands första huvudstad. Här ligger Nya Zeelands äldsta kyrka och Nya Zeelands äldsta hotell. Jag tog en halv återhämtningsdag här, satt på stranden och läste, gungade och åt glass till lunch (jag åt en banan också, lova att inte bli arg Maja) innan jag åkte tillbaka till fastland för att köra ännu längre norrut. 


New Zealand, where pinetrees defy gravity.

Målet var Cape Reinga, Nya Zeelands nordligaste spets. Men det tar som sagt längre tid än man tror att köra så jag stannade en natt på vägen, fick mat när jag kom fram och frukost på morgonen och kände mig väldigt nöjd med det stoppet! Hade en tanke kring att försöka åka tidigt för att hinna fram innan alla andra och fånga det där härliga morgonljuset men insåg när jag kollade vädret att det skulle ösregna på morgonen så jag tog sovmorgon och anlände ungefär samtidigt som en busslast andra. 

Cape Reinga är en helig plats för Maorifolket. Det sägs att själarna hos de som gått bort reser upp längs kusterna för att äntra dödsriket genom rötterna till det träd som växer i klippan längst ut och därför är en del av spetsen inte tillåten att gå ut på. Trots busslasterna med människor var det inga problem att hitta platser dit ingen annan gick, eftersom de flesta rusade ner till fyren och sen gick upp till sin bil/buss igen. Jag vandrade ner och utforskade bukten på ena sidan och gick sen upp på toppen av kullen ovanför fyren för att se starten på 90-mile beach som börjar strax nedanför spetsen på västra sidan.

 




 
Uppe på kullen hittade jag tre personer i full färd att påbörja en ceremoni och jag satte mig i gräset en bit bakom dem för att inte störa. Iklädda vanliga kläder men fullt fokuserade på att hedra sin tro. Det kändes otroligt fint att få ta del av och jag var väldigt glad för min sovmorgon.


Molnet uppe till vänster påminde mig om farmorn i Moana. Såg det inte förrän jag tittade på bilderna i efterhand.



På vägen tillbaka stannade jag och åt min lunch (pastasallad, ordningen återställd) vid en stor hage med ett gäng får som sällskap. Kändes som ett bra avslut och jag tog en natt till i Paihia innan jag körde mig själv och bilen tillbaka till Auckland för att spendera de sista nätterna här. I Auckland har jag sovit, tittat på serier, ätit choklad och försökt undvika att befinna mig i utanförvärlden helt och hållet. Ibland behöver även jag en paus och möjlighet att inte göra ett skvatt (och så behövde jag ju komma ikapp med bloggandet) och nu känner jag mig laddad för nya äventyr igen!

Även om jag sover i ett 11-bäddsrum har utanförvärldenvarandet gått väldigt bra. Älskar sängarna här, de kan mycket väl hamna på min topp tre av bästa sängar på hela resan (sängarna på AirBnB räknas inte, det är fusk).

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela