An era comes to an end
Vi bestämde säkert två dagar tidigare att vi ville spendera de sista nätterna i Auckland på AirBnB, för att det är riktigt skönt att slippa tänka på en massa andra människor och bara kunna vara, och vi hittade ett supermysigt ställe som var en renoverad gammal kyrka i norra Auckland där vi landade.
Ingen dag är dock komplett utan utflykt så vi tog med lite snacks i bilen och körde upp till Coromandel och Cathedral Cove som är en enorm genomgående grotta på stranden som formats av istider och väderlek. Efter en promenad som inte alls var så lång som skyltarna sa var vi framme och vi lyckades med konststycket att få grottan för oss själva säkert lika länge som en standardpizzeria tar på sig att baka pizza.
Tillbaka i Auckland gjorde vi tapasmiddag och drack vin samt såg till att packa om och rätt våra väskor. Maja fick med sig en påse med grejer ur min packning som jag inte behöver längre och min väska var plötsligt lättare än när jag lämnade Sverige. Wihoo!
Sista dagen vart ett besök på Mount Eden som är en av Aucklands 48 vulkaner och den högsta punkten med utsikt över stan. Väldigt fint men de episka vindarna gjorde sig påminda även här.
Vi fick tillfälle att observera en grupp koreanska kvinnor med extremt härliga hattar och färgglada kläder (en av dem hade en lampskärm på huvudet, ser ni?!)
Om Wellington inte kändes så storstadig så känns Auckland verkligen som det! Minns inte att det var lika galet här sist men det har förstärkt känslan att jag verkligen inte är en storstadsmänniska. Inte såna här storstäder i alla fall. Men vi hittade en mysig lunchrestaurang och tog en kort promenad i stan innan vi åkte till flygplatsen, lämnade in bilen och såg till att jag hade en ny bil att ta mig vidare på nya äventyr.
Det kändes märkligt att lämna henne där. Lite som att jag var nervös över något, jag vet inte vad, hennes hemresa eller min fortsättning. Det varade inte så länge som tur var och jag vet att hon är hemma nu safe and sound även om jetlagen slog till ordentligt. Jag som hade försökt övertala henne om att hela kroppen fuckar ur när man reser så långt så att hon inte skulle känna av det. Det har verkligen varit härligt att ha någon att resa med och det är fantastiskt att det har fungerat så bra. Har lärt mig nya saker om dumpers och lyftkranar och uppskattar numer mycket mer när vägarbetarna har hjälm och skyddskläder. Har kört skoter med passagerare och kört många mil i bil på fel sida av vägen. Har delvis levt lyxliv på AirBnB och fått frukost serverad nästan varje morgon (hon är mycket mer morgonmänniska än jag och gillar även att diska, med andra ord ett riktigt kap). Har klättrat i berg och dykt långt under ytan. Har lärt mig nästan hela City of Stars och kan definitivt nynna beatet till Titanium! Har skrattat, gråtit, förundrats och förvånats. Hade inte kunnat önska mig en bättre reskompis! ❤
