bucketlistlife.blogg.se

What would you do, if you weren't afraid?

Det har redan gått en månad (har det bara gått en månad?)

Publicerad 2018-01-28 07:31:31 i Allmänt, Resa, Tanzania, Volontär,

Sen jag landade i Tanzania för första gången och det känns som att tiden har gått otroligt snabbt samtidigt som jag tycker att jag har varit här hur länge som helst! Det är otroligt svårt att förklara och det känns väldigt konstigt att jag ska till ett nytt land och lämna allt det här som blivit som vardag och alla de här människorna som blivit som familj om bara några dagar. Drömde igår att jag kom till Nepal och bara pratade swahili med folk och att ingen förstod mig. Fullt så bra har inte min swahili blivit på några veckor men den är åtminstone bättre än min nepalesiska (hjälp). 


Lärdomar efter en månad på resande fot? Framförallt har jag lärt mig att vara i nuet (superklyschigt jag vet men det ÄR så), att använda mitt tålamod och att acceptera att det inte är så himla noga med mycket. Det sistnämnda kommer eventuellt inte uppskattas på hemmaplan riktigt men det är något jag får jobba på då. Åh, en lärdom till förresten. Personal space och vatten är lyxvaror man ska vara tacksam för och uppskatta mer än jag tror att vi gör hemma. 


(null)

Svampplockning på promenaden igår.


Man kan aldrig packa rätt, hur mycket man än förbereder sig. Men jag känner mig helt ok nöjd med packningen ändå. Har använt nästan alla kläder redan vilket jag inte riktigt planerade men det var kallare i Bumilayinga än jag trodde.  Budgeten hittills ligger bra till. Det hade varit något va? Om jag hade spräckt den redan efter 30 dagar i ett land där jag har lyckats betala 4 kr för lunch flera ggr och boendet ingår. Bussresan till stan kostar 12 kr per person, vilket ni redan vet är lite man får vad man betalar för (ingen sittplats, inget bälte och kanske en hönsbur i knät) men Västtrafik kunde gott ta efter åtminstone prismässigt kan jag tycka.


(null)

Maten kommer jag inte att sakna. Ugali och bönor har inte blivit en ny favorit. Ingen är mindre förvånad än jag. 


Nu tänker jag försöka klämma ut allt jag kan ur mina sista dagar här med barn och nyfunna vänner. Ikväll blir det tacos och innan jag åker på onsdag ska vi hinna bränna av mina medsmugglade tomtebloss. Badai!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela